Tags

, ,

Du har säkert sett dem på nätet. Grupperna, länkarna och bilderna som uttrycker en politisk åsikt och som du kan ”hålla med om” genom att gilla, dela eller retweeta. Men hur många magar mättas av att vi delar bilden på det svältande barnet?

Klicktivism är ett nyord från 2013 där betydelsen är att engagera sig politisk genom att ”klicka på nätet”. Antingen att gilla och dela det andra skriver. Eller att själv sitta hemma och fundera ut slagkraftiga statusar, inlägg, tweets och instagrambilder. Det är inte längre på gator och torg vi utför våra politiska aktioner utan de har flyttat in i datorn och ut på sociala medier.

Det behövs pengar

– Klicktivism i en betydelse kan vara bra. Där protester eller kampanjer kan få stor slagkraft utan att vi egentligen behöver lämna hemmet. Men ordet har också en baksida, slacktivism. Som betyder att du genom ett knapptryck tar ståndpunkt utan att behöva engagera dig ytterligare, säger Fredrik Hansson IT-expert på företaget Avalon i Linköping.

När det gäller namninsamlingar kan slacktivism fylla ett syfte, styrkan i att nå många övervinner behovet av aktivitet av de som klickar. Men för övriga politiska ställningstaganden har slacktivismen en mycket liten betydelse. Bloggaren Micke Kazarnowicz har uttalat sig kring ämnet i Dagens Nyheter:

– Aktivism måste innebära en möjlighet till förändring för någon och oftast är det en kostnad förknippad med det. Om jag vill att malaria ska utrotas så hjälper det inte att gå med i en Facebookgrupp – jag kanske faktiskt måste donera pengar till forskning eller myggnät.

Ökar politisk transparens

– Jag kan tycka att det är bra att det är så lätt att visa sina ställningstaganden på nätet. Till exempel så är det mycket lättare nu att via de grupper folk är medlemmar i på Facebook kunna komma fram till om denna person är någon jag vill umgås med eller om jag borde ta ett seriöst snack med hen, säger Åsa Svensson, student på LiU.

Det är lätt att se klicktivismen som en förslappande fara och en egoistisk handling som enbart vaggar in individen i en falsk känsla av att ha gjort en skillnad. Men vi måste också komma ihåg att både Facebook, Twitter och andra sociala medier har förbjudits i länder världen över. Mycket på grund av den lätthet att kunna organisera sig och sprida politiska budskap som medierna bjuder in till.

Ida Larsson

Länkar:

Slacktivism, DN http://www.dn.se/kultur-noje/det-ar-ratt-att-gora-uppror-fast-helst-pa-natet/

Nyord, JP http://www.jonkopingsposten.se/artikel/21562/vad-ar-en-satsig-twerkande-klicktivist

Krönika, Alexandra Pascaliduo http://www.metro.se/kolumner/gatuprotester-byts-mot-klicktivism/EVHneb!uEZlLC41hM3U/